Vanliga frågor

 

Vad är ett patent?
Ett patent ger ensamrätt till en uppfinning, som är en teknisk lösning. Ensamrätten gäller för tillverkning, försäljning och import, och ger därför ett heltäckande marknadsskydd i landet där patentet gäller. Skyddet gäller i upp till 20 år, i undantagsfall längre, från det att patentansökan lämnas in, och hur brett skyddet är bestäms av patentkravens formulering.

Är mönsterskydd/designskydd ett billigare alternativ till patent?
En designansökan ger enbart skydd för en produkts utseende, och kan ibland vara ett komplement till ett patentskydd. Har man löst ett tekniskt problem med sin uppfinning bör en patentansökan oftast vara huvudalternativet.

Vad är ett bruksmönster (bruksmodell, utility model, Gebrauchsmuster)?
Ett bruksmönster är ett slags förenklat patent med kortare livslängd, som normalt bara granskas formellt. Bruksmönster finns inte i Sverige, men till exempel i Tyskland.

Finns det ett världspatent?
Nej, det gör det inte. Ibland kallas en PCT-ansökan för världspatent, men en sådan ansökan kan själv inte bli patent. Den måste först omvandlas till nationella eller regionala patentansökningar i de länder eller regioner där man vill ha skydd. PCT-systemet täcker nästan alla länder i världen.

EU-patent, finns det?
Ett EU-patent är på gång och väntas bli verksamt inom några år. Däremot finns sedan länge Europapatentsystemet, som inbegriper 36 länder, inte bara EU-länder, utan även till exempel Schweiz, Norge och Turkiet. Med en enda ansökan kan man alltså redan nu få patent i alla dessa länder. När EU-patentet kommer får det troligen störst betydelse för hur beviljade patent kommer att användas i framtiden. Till exempel inrättas en central patentdomstol i Paris.

Stämmer det att det kostar flera miljoner att få ett patent?
I de fall man vill ha skydd i väldigt många länder kan det stämma, men det är något vi sällan rekommenderar. Patent- och Registreringsverket ger några mer realistiska exempel.

Kan man få patent på ett datorprogram?
I europeisk praxis är datorprogram som sådana undantagna från patentskydd. Däremot kan ofta ett indirekt skydd ges genom att man patenterar en metod, som realiseras i ett tekniskt system med hjälp av datorprogrammet. Uteslut inte möjligheten att patentera ett datorprogram utan att ha rådgjort med ditt patentombud.

Varför är en patentansökan så dyr?
Det är mycket viktigt att en patentansökan är genomtänkt innan den lämnas in. När väl ansökningen är inlämnad kan man inte lägga till ytterligare information, och praxis för hur man får ändra i ansökningen är mycket strikt, särskilt i Europa. Hur patentansökningen formuleras kan avgöra om skyddet många år senare visar sig vara väl fungerande eller helt meningslöst. En bra ansökan tar därför tid att skriva.
Våra patentansökningar brukar kosta från 25 000 kronor och uppåt, oftast i intervallet 40 – 60 000 kronor. Det går att få billigare ansökningar på andra håll, men vi tycker att det finns bättre sätt att hålla nere den totala kostnaden.

Vågar vi anlita en liten patentbyrå?
Vi har själva valt att arbeta i ett litet format. Detta minskar risken för att hamna i konfliktsituationer, där två av våra kunder visar sig ha motstridiga intressen. Vi tycker att det lilla formatet gör det lättare för oss att strikt följa ombudsetiska riktlinjer. Skalfördelarna för ett patentombud är ytterst begränsade. Vi har lång erfarenhet och är auktoriserade av Europapatentverket och av Patentombudsnämnden i Sverige.

Vad är en PCT-ansökan?
PCT står för Patent Cooperation Treaty, och är ett internationellt system för preliminär granskning och bedömning av en patentansökan. PCT-ansökningen leder i sig inte till patent, utan måste omvandlas till nationella/regionala patentansökningar i de länder eller regioner där man vill ha skydd. Den viktigaste fördelen med en PCT-ansökan är att den skjuter upp beslutet om vilka länder man vill ha skydd i upp till 2,5 år efter den första ansökningen lämnas in. PCT-systemet innefattar 148 länder (november 2015), och av de viktigare industriländerna är det bara Taiwan som inte ingår.

När ska vi söka patent?
Patent ska sökas innan en uppfinning säljs, publiceras eller visas upp. Patentlagen kräver att en uppfinning ska vara ny när ansökan lämnas in. Ibland kan man å andra sidan vara för tidigt ute och söka patent på något som visar sig vara för ofärdigt. Det är däremot bra att kontakta patentbyrån tidigt under en utvecklingsprocess.

Varför tar det så lång tid att få patent?
Alla patentansökningar prövas av granskare vid patentverk runt om i världen. Vill man ha ett så brett skydd som möjligt kan processen ta tid, med skriftväxling i flera omgångar. Vi tycker att det är rimligt att ett monopol på en teknisk lösning inte delas ut hur som helst. Om man behöver ha patent snabbt, till exempel för att stämma en konkurrent för intrång, kan man ofta få förtur. Många gånger kan det vara mer fördelaktigt att ha en patentansökan under behandling istället för ett beviljat patent. Vi har skrivit ett blogginlägg om detta.

Finns det uppfinningar man inte ska söka patent på?
Ja, i vissa fall är det olämpligt att alls söka patent, och det kan ibland vara lämpligare att bevara till exempel ett tillverkningsförfarande som en affärshemlighet. Skyddandet av affärshemligheter kräver också speciella åtgärder, så rådgör med ert patentombud.

Vad är patentprofylax?
Patentprofylax innebär att man publicerar sin uppfinning, som man själv inte vill patentera, så att ingen annan senare ska kunna få patent på den. Vi kan hjälpa till även med detta.